Människans värsta fiende är inte hatet...det är likgiltigheten. Hatet är i alla fall någonting...Vår värsta fiende är svår att uppfatta då den saknar kraft, initiativ, vilja och riktning. Likgiltigheten för inte mänskligheten framåt utan gröper ut människan på dess tillgångar såsom hjärna och hjärta. Likgiltigheten bara tar och ger ingenting och skapar känslomässiga vakum vilket skapar individer som inte längre kan känna, som inte längre kan bry sig...som helt enkelt slutat vara människor...
Kärleken heter motkraften, inte att förväxla med lust....
söndag 15 mars 2009
tisdag 3 februari 2009
söndag 1 februari 2009
Prioritera mera
Vad är viktigt? Vad är egentligen viktigt i ditt liv? Är det individuellt eller något som sammankopplar oss människor? Om du hade en vecka kvar att leva, vad skulle du då göra med din tid? Om du redan idag vet vilket val du skulle/vill göra när du känner efter, har du då inte samtidigt identifierat vad som egentligen är viktigt för just dig. Låt dig inte skrämmas, utnyttja din insikt och prioritera din tid och ditt liv därefter...Valet är ditt och mitt....men insikt kräver tankeverksamhet medan handling kräver mod...
lördag 31 januari 2009
När är det för sent
Det som har hänt kommer aldrig åter. Det som händer kan vi inte uppskatta. Det som kommer att hända har vi svårt att acceptera och det som aldrig har hänt kan vi inte dra lärdom av.
När är det för sent att ändra sig? När är det för sent att bli ödmjuk nog att inse sina brister men också modig nog att inse sina styrkor?
Vi människor strävar hela tiden, men vad strävar vi efter egentligen? Är våra skapade mål monetära och materialistiska?...eller...är våra mål moraliska och emotionella? Kan vi acceptera att vår egen omgivning begränsar oss? Kan vi acceptera att vi har svårt att uppnå saker vi inte ens vågar fantisera om? Kan vi acceptera att fantasin i all dess nyanser, vita som svarta, förbereder vägar för vår framtid? Utan fantasin står vi stilla...
Att befinna sig i välstånd i traditionell mening skapar utrymme för reflektion och fantasi, ett privilegium man kan välja att förvalta eller förtränga. Vad väljer du? Vem väljer du att vara?
När är det för sent att ändra sig? När är det för sent att bli ödmjuk nog att inse sina brister men också modig nog att inse sina styrkor?
Vi människor strävar hela tiden, men vad strävar vi efter egentligen? Är våra skapade mål monetära och materialistiska?...eller...är våra mål moraliska och emotionella? Kan vi acceptera att vår egen omgivning begränsar oss? Kan vi acceptera att vi har svårt att uppnå saker vi inte ens vågar fantisera om? Kan vi acceptera att fantasin i all dess nyanser, vita som svarta, förbereder vägar för vår framtid? Utan fantasin står vi stilla...
Att befinna sig i välstånd i traditionell mening skapar utrymme för reflektion och fantasi, ett privilegium man kan välja att förvalta eller förtränga. Vad väljer du? Vem väljer du att vara?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)